Klarrosa fara i färde

De som någon gång läst min blogg vet att jag koncentrerar mig på att berätta om alla de fina talanger speciellt Uleåborgs män har, men denna gång gör jag det rakt motsatta. Ja den här gången måste jag berätta om en vit/pink färgad otrolighet från igår natt. Kvällen hade varit en otrolig succe, från mina vänners lillajulsfest till natten som följde i baren därefter. Klockan är ungefär två på natten, altså ganska tidigt för att vara oss och vi bestämmer oss för att ge oss av hem. I Uleåborg så har alla som vana att på vägen hem söka med något att äta och det gjorde vi också.

När vi beställt och tagit ett bord för att vänta på våra pizzor så kommer en ung kvinna fram till vårt bord och ber om hon får sätta sig ner för att vänta på sin pizza. Platsen är helt fullproppad så vi svarar såklart att absolut och fortsätter med våra egna diskussioner. Fats det är totalt orelevant måste jag ännu påpeka att hon hade på sig pinkfärgade byxor, en vit hårig jacka, en pinkfärgad scarf runt halsen och en svartguldpaljettväska med svarta paljettspikklackar. Kanske inte helt vänligt det här men, Herre Gud, fy as vilken utstyrsel. Efter en stund kommer det en dam in i restaurangen med ett par stilettklackar som ser rent av farliga ut. Jag ser en stund på hur hon hagglar runt och föröker stå rakt och kan till sist inte låta bli att kommentera till mina vänner.

-          Titta på henne där som just kom in. Hennes fötter lutar så starkt åt sidorna att det ser rent av farligt ut. Snart går klackarna av eller så vrickar hon foten.

-          Min kompis H tittar också och svarar; det är ganska ofta som man ser flickor som inte kan gå med sina klackar.

-          Min pojkvän S tittar även på henne och kommenterar, det som är speciellt roligt är när flickor är på väg in i affärer som har de där metallrutorna man torkar skorna på framför dörren och så sjunker klackarna in i dem.

Ingendera av pojkarna har menat något illa med sina kommentarer, de bara påpekar sanningen, när hon som just satt sig ned brevid oss börjar skrika åt dem.

-          Ni är båda män. Ni har aldrig haft klackar på er och vet inte hur svårt det är att gå med dem, så ni har ingenting att säga till om saken. Ingenting!

Samu försöker vänligt förklara saken och säger:

-         Vi menade ingendera att vara elaka, vi bara påpekade vad det är vi ofta ser. Men det hjälper inte alls, flickan bara fortsätter.

-      Ja, vem tror du det är som har hitta på alla gummimattor framför dörrar eller metallrutsystem eller något annat sådan. Ja, vem tror du? Män, skriker hon. Män har hittat på alla dessa saker, men har hittat på allt. Sådana idioter, sådana skitstövlas som du fortsätter hon och pekar på H.

Vi glor alla munnarna öppna på henne och jag försöker hålla mig för skratt. H är typ den snällaste människan på det här jordklotet och skulle aldrig göra någon illa och hon har bestämmt sig för att han är jordklotets största skitstövel. Just det ja. Jag håller mig för skratt och H bara klor på henne och vet inte vad han skall svara och så fortsätter hon.

-          Har du något att saga till om saken. NÅ har du? Säg bara, säg bara, jag ger nog ett svar till dig tillbaka, var inte rädd. Män har hittat på allt sådant där idiotiskt, allt har dom hittat på. Alla gummimattor, metallrutor, kullerstensgator, osv. fortsätter hon.

Vid det här laget har vi ju alla förstått att det är helt onödigt att tala med henne för hon bara gräver efter gräl och vi föröker alla tre hålla oss för skratt. Helt klart försöker hon ju vara på kvinnornas sida och vara en riktig feminist, men på samma gang lyckades hon ju saga att män har gjort alla uppfinningar och de där gummimattorna är ju faktiskt ganska användbara. Klackskor är bara inte gjorda för att vara de mest användbara.  Och hon ser ju ganska rolig ut vid det här laget. En sån där pinkfärgad, glittrig fluffboll som förökser bli tagen på allvar och si riktigt klipsk och viktig ut. En ljusröd muppet i debatt.

Efter en stund kan inte H mera behärska sig och frågar henne om hon har tänkt på en karriär som komiker. Flickan ser förvånad ut och svarar att nej det passar nog henne inte. Jag kan inte heller behärska mig och komenterar:

-          Men du har en så fin sarkasm som är rätt bitande. Du kunde göra ganska bra komik med den där.

Flickan ler bara tillbaka och verkar faktist inte ännu heller förstå att vi gör narr av henne. Tur nog kommer våra pizzor just då och vi får ge oss av. Lika bra att bara försvinna från platsen. Oftast skall man ju inte dra slutsater av hur människor ser ut, men i det här fallet så passade det bara så fint. Lika mycket fluff i den skallen fanns det som på hennes jacka. Pink och fluff och inget annat. Men outfitten fungerade. Uppmärksamhet ville hon ha och det fick hon. Ingen av oss kommer någonsin att glömma henne.