Efter att ha haft en ljuvlig spelkväll hemma hos min klasskompis bestämmer vi oss för att gå till Amarillo, men i baren märker vi, ack och ve, igen, en sak. Finska män kan inte börja en diskussion. Två gånger under kvällen händer det att en man kommer fram till min kompis och lägger handen på hennes aksel. I och för sig är detta redan lite skrämmande, men när man sedan vänder sig om för att se vem det är så ler han endast mot henne men säger inget. Min kompis ser förvånad ut och säger “hej”, varefter mannen svarar “hej” och så tar diskussionen slut. Förstår faktiskt inte finska män att om det är du som förökser få kontakt måste du även ha något att säga. Jag har då inte tänkt inleda en diskussion med dig bara för att du lade handen på min aksel. Och detta hände altså tre gånger under kvällens lopp. Två gånger till henne och en gång till mig. TRE! Jag förstår inte.
Nå senare under kvällen när vi står i kön till narikkan, så kommer en man fram till mig och börjar diskutera. Diskussionen går så här.
- Nemen vilket vackert leende du har (so far so good). Hur skulle det vara med efterfest någonstans? (VAD?)
- Öööh, nej, det blir nog ingen efterfest idag svarar jag.
- Aaaah, utbrister mannen. Du har så hårt mens va?
Liksom vaaaad? Vem täcks ens säga så där. Vad tänker han med? Att den enda orsaken varför jag inte vill ligga med honom är för att jag skulle ha mens. Och nu talar vi ändå om en man jag aldrig tidigare sett I mitt liv.
- Nej, svarar jag. Det är inte mens. Det är bara du. och går iväg.
Senare slog det mig när jag talade med min syster att varför kunde jag inte bara svara
- Jaa, absolut. Mens är det. Monsunmens! Började just när du öppnade munnen. Ush vad det forsar. måste kila,. hejdå!
Jag skulle gärna ha vilja se mannens min efter det svaret. Vad väntade han sig riktigt med den frågan? Jag förstår bara inte finska män. Ja hur skulle det vara men en flirttskola? Det skulle absolut behövas!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti