Ja berättade redan tidigare för er om vår lyckade utekväll med flickorna i november och om hur duktiga finska män är på att flirtta. Men vet ni vad. ÄVEN utländska men kan vara relativt fantastiska på att misslyckas. Vi har med flickorna under jullovet varit i Malaysien på Langkawi, för sol, hav och värme. Gud vilken fantastisk plats. (mer om det senare) Helt ljvuligt chill!
Så, medan vi då en dag i början av resan sitter vid stranden och solar kommer en man fram till oss.
- Hello girls!
- Hello!, svarar vi
- Where are you from?
- Finland
- You on vacation or travelling?
- Just on vacation
Det här är den diskussion man alltid går igenom när man möter människor på Langkawi och det följs alltid med lite allmänt chit chat. Efter att ha hört honom babbla om hur fint langakawi är och hur fina vi är, medan han sliskigt nog, föröker titta ner i våra bikinin, så kommer det.
- So you want to be my friends?
- No, sorry. Were ok, svarar jag.
Vi har vid det här laget redan märkt att han inte har riktigt allt hemma och tekniken att försöka ignorera honom fungerade inte ens. Han bara fortsatte tala.
- We have enough friends, svarar Jenny.
- Ouh, tycker han och fortsätter stå kvar brevid oss.
Men ännu heller har det helt klart inte gått fram, för:
- So, me man, you women. Wanna make friendly? Kommentaren var uppbackad me ett stort flirttigt leende. (vadå, Me Tarzan, You Jane?)
Du måste skämta! Efter helt klara signaler av att inte vara intresserade så kommer det där. Och fast vi alla typ skriker No! åt honom så fortsätter han bara förklara om hur hans lägenhet ligger nära till och hur vackra vi är. Just det ja.
Så jag har möjligtvis haft en liten, liten skiftning i mina tankar, mot att finska män kanske inte är så, så dåliga på att flirtta. För trots att de ofta är ganska käsi och o-charmerande, så förstår de ändå ett klart nej. Och vi måste ju alla medge att det är det viktigaste. Inget är mera störande än en klängapa, kanske i detta fall t.o.m. en klängig neandertalare.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti